Bakgrund:

Svalner Atlas har företrätt ett bolag som är en så kallad E-Mobility Service Provider (EMSP) som erbjuder en laddningstjänst till personer med elfordon. I tjänsten ingår tillgång och information om ett nätverk av laddningsstationer samt administration och betalning av den enskilde förarens laddningar. För att tillhandahålla sin tjänst har bolaget ingått avtal med så kallade Charge Point Operators (CPO) som driver, hanterar och administrerar en eller flera laddningsstationer.

Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen har tidigare förklarat att leverans av el kan anses ske i två led, dvs. från CPO till EMSP, och från EMSP till slutkunder. I samma prövning förklarades även att erbjudandet från EMSP skulle delas upp i två tillhandahållanden: en leverans av el och ett tillhandahållande av tjänst. Bedömningen har sin grund i de avtal och avtalsvillkor som var aktuella i målet. För mer information se här.

Som ett sista steg har Högsta förvaltningsdomstolen nu förklarat att bolagets tjänst faller inom definitionen för en elektronisk tjänst. Det innebär kortfattat att tjänsten ska beskattas i det land där kunderna finns i B2C-relationer.

Kommentar:

Domslutet sätter punkt för en lång process som pågått i flera år. Resultatet är i många delar överraskande om det sätts i relation till vad uppfattningen var när processen initierades.

Den viktigaste slutsatsen är att domstolarna lagt väldigt stor vikt på utformningen av avtal och avtalsvillkor för att momshanteringen ska bli i linje med den ”ekonomiska realiteten”.

Med det sagt avser målet en bransch vars villkor och förutsättningar förändras i snabb takt. Vi skulle därför vara försiktiga med att dra likhetstecken mellan domstolens slutsatser och nya affärsmodeller, affärslöden och produkter som utvecklats på senare tid.

Skulle ni vara intresserade att höra mer om målet och våra tankar kring dess eventuella betydelse så är ni varmt välkomna att kontakta en av våra experter.