Sveriges innovations- och kompetenspolitik står inför en tydlig förstärkning. I den aktuella lagrådsremissen från Finansdepartementet presenteras omfattande förändringar av både FoU‑avdraget och expertskattelättnader, två centrala verktyg för att stärka landets attraktionskraft för forskning, utveckling och internationell talang. Förslagen är utformade för att göra regelverken mer moderna, mer generösa och betydligt enklare att tillämpa.

Ett moderniserat FoU‑avdrag som speglar dagens innovationsmiljö
Definitionerna av forskning och utveckling breddas, vilket gör att fler typer av avancerat och kunskapsintensivt arbete kan omfattas. Samtidigt slopas kravet på att en anställd måste arbeta minst 15 timmar per månad med FoU för att avdrag ska medges, endast kravet på minst 50 procent av arbetstiden återstår. Det skapar en mer flexibel struktur som bättre speglar hur FoU‑arbete faktiskt bedrivs i moderna organisationer.

För att stärka rättssäkerheten får Skatteverket dessutom möjlighet att begära yttranden från andra myndigheter när det behövs för att avgöra om ett arbete ska klassas som FoU. Det ger ett mer robust beslutsunderlag i komplexa ärenden.

Expertskatten – tydligt mer generös och flexibel
I lagrådsremissen föreslås också omfattande förbättringar av expertskattelättnaderna. Den skattefria andelen av lönen höjs från 25 till 30 procent, vilket gör Sverige mer konkurrenskraftigt i den globala jakten på spetskompetens. Den sjuåriga tillämpningstiden ska dessutom beräknas på månadsbasis och kunna delas upp över flera vistelseperioder i Sverige, en viktig anpassning till dagens internationella arbetsmönster.

Den så kallade kompetensregeln förenklas genom att kravet på att det ska finnas betydande svårigheter att rekrytera motsvarande kompetens inom Sverige tas bort. Det gör processen mer förutsägbar och minskar den administrativa bördan för arbetsgivare.

Flera formella krav moderniseras också. Expertskattelättnader ska kunna medges även när arbetstagaren är svensk medborgare, vilket öppnar för hemvändande talanger. Kravet på att det ska finnas en avsikt att vistas i Sverige i högst sju år tas bort, och vistelsekravet, tiden en person inte får ha varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige innan arbetet påbörjas, förlängs från fem till sju kalenderår. Ansökningstiden ändras från nuvarande 3 månader till 6 månader efter att individen påbörjat arbete i Sverige.

En ytterligare förändring är att beloppsregeln ska knytas till inkomstbeloppet i stället för prisbasbeloppet och fastställas till 1,1 inkomstbelopp. Det skapar en mer stabil och förutsägbar koppling till lönenivåer och arbetsmarknadens utveckling.

Svalner Atlas kommentarer
Samtliga förslag i lagrådsremissen framstår som både välavvägda och strategiskt viktiga. Tillsammans sänder de ett tydligt och professionellt budskap: Sverige avser att stärka sin internationella attraktionskraft. Genom att modernisera och förenkla regelverken för FoU‑verksamhet och expertskattelättnader positionerar sig landet för att bättre möta den globala konkurrensen om investeringar, innovation och kvalificerad kompetens.

Förändringarna innebär att Sverige tar ett mer proaktivt grepp om sin roll som kunskapsnation. Regelverken blir mer förutsägbara, mer generösa och bättre anpassade till dagens rörliga och internationaliserade arbetsmarknad. Det skapar förbättrade förutsättningar för företag som bedriver avancerad forskning och utveckling, samtidigt som det stärker möjligheterna att attrahera och behålla internationella experter – liksom hemvändande svenska talanger.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.