Definitionen av stadigvarande vistelse är central eftersom den påverkar om en individ ska anses vara obegränsat eller begränsat skattskyldig i Sverige. Den som vistas stadigvarande i Sverige är som utgångspunkt obegränsat skattskyldig här och beskattas för sina globala inkomster i Sverige, medan den som är begränsat skattskyldig normalt bara beskattas för vissa inkomster med svensk anknytning.

Skatteverket publicerade under 2024 en promemoria med förslag på en tydligare definition av begreppet stadigvarande vistelse i inkomstskattelagen. Vi har tidigare kommenterat promemorian och dess innehåll i ett inlägg som du hittar här.

Regeringen har nu gått vidare med frågan och presenterade den 28 maj 2026 en lagrådsremiss med förslag till lagändringar i enlighet med Skatteverkets promemoria, vilka föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Förslaget innebär ett tydligt paradigmskifte: från en helhetsbedömning baserad på praxis till en i huvudsak kvantitativ regel där antalet övernattningar i Sverige blir avgörande för skattskyldigheten.

Tydligare och mer förutsebar definition

Bakgrunden till förslaget är att begreppet stadigvarande vistelse i dag saknar en uttrycklig definition i Inkomstskattelagen. Bedömningen baseras i stället på praxis, vilket i många fall är komplext och svårt att tillämpa – särskilt vid återkommande vistelser och vistelser med avbrott.

Regeringen föreslår därför att en legaldefinition införs i Inkomstskattelagen, i syfte att förenkla tillämpningen och öka förutsebarheten för både individer och arbetsgivare.

Huvuddragen i förslaget

Den nya definitionen innebär i huvudsak följande:

• Antal vistelsedagar blir avgörandeEn person ska anses vistas stadigvarande i Sverige om denne under ett kalenderår vistas här:
  • fler än 160 dagar, eller
  • fler än 120 dagar, om vistelsen även översteg 120 dagar under föregående år.
• Endast dagar med dygnsvila räknasSom vistelsedagar räknas endast dagar då personen övernattar i Sverige.
• Bedömning per kalenderårBedömningen ska göras per kalenderår, oberoende av hur dagarna fördelas över året.
• Kontinuerlig vistelse över flera årOm kriterierna är uppfyllda under flera år i rad, anses vistelsen löpa kontinuerligt från första vistelsedagen det första året till sista dagen det sista året.

Några konsekvenser i praktiken

Förslaget innebär en tydlig förskjutning från dagens helhetsbedömning, där faktorer som regelbundenhet och avbrott vägs in, till en mer kvantitativ och schabloniserad metod baserad på faktiska vistelsedagar.

Det innebär att även relativt små förändringar i ett vistelsemönster kan få betydande skattemässiga konsekvenser. För vissa kan den nya modellen innebära större tydlighet och enklare planering. För andra kan den medföra att en vistelse som inte tidigare skulle ha bedömts som stadigvarande nu i stället leder till obegränsad skattskyldighet.

Det bör särskilt noteras att reglerna kan möjliggöra viss planering av vistelsetid, exempelvis i anslutning till årsskiften, eftersom bedömningen sker per kalenderår.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången på vistelser under 2027. Äldre regler ska fortsatt tillämpas för bedömningar avseende vistelser under tidigare år.

Svalner Atlas kommentar

Vi välkomnar att regeringen nu går vidare med förslaget att införa en uttrycklig definition av stadigvarande vistelse. Den nuvarande regleringen, som i stor utsträckning bygger på praxis, skapar i många fall osäkerhet och oförutsägbarhet, både för individer och arbetsgivare.

Den föreslagna regleringen innebär en tydligare och mer förutsebar bedömning, vilket är positivt ur ett compliance- och planeringsperspektiv. Samtidigt innebär den föreslagna modellen att utrymmet för nyanserade bedömningar minskar, vilket kan leda till gränsdragningsfrågor i enskilda fall.

I praktiken ser vi ett ökat behov av att redan i förväg analysera vistelsemönster, dokumentera övernattningar i Sverige och säkerställa att intern rapportering och skattehantering är anpassad till de nya reglerna. För många verksamheter kommer detta därför bli en fråga om verktyg och processer för kontroll och dokumentation. Detta blir särskilt viktigt i gränsfall där 120- eller 160-dagarsgränserna närmar sig.

Sammantaget bedömer vi att fördelarna med ökad tydlighet och administrativ förenkling väger tungt, särskilt mot bakgrund av den ökande internationella rörligheten på arbetsmarknaden.

Svalner Atlas följer den fortsatta lagstiftningsprocessen.

För mer information, vänligen kontakta